Nina

Usch, nu sitter Iira och jag här i vårt lilla krypin och fryser! Vi ska snart träffa kineserna som ingen av oss vill träffa. USCH och FY att slösa sin fredag på de! De känns så dumt att träffa nån som vi överhuvudtaget inte känner och inte har något gemensamt med. Visst om vi skulle ha träffa dem första veckan, så skulle dom ha kunna berätta lite allmänt om stan och vart vi ska fara, men den guidningen har vi ju redan fått. Vi träffar dem egentligen bara för att vår lärare har skickat med presenter åt dem som vi måste ge. Allt vi känner just nu är hat :)

Ojoj, en sån pessimist man kan va! Hoppas att de blir bra iaf. De brukar ju oftast nog bli helt okej sista slutligen. Hatar denhär sista timmen när man bara sitter och tittar på klockan och tänker att om 20 minuter måst ja fara, oj nej nu e de bara tio, usch om fem minuter osv... Känner mej nervös i hela kroppen för tillfället, faktist första gången jag varit så här och det är ju inte en känsla som man saknar direkt.

Jaja, snart bär det iväg på kinesträff! Skriver mer ikväll.